Nu har det varit tyst från mig ett tag. Det betyder verkligen inte att jag legat på latsidan! Jag har skickat ut min enkät och fått 41 svar. Av dessa var ganska många intresserade av att bli intervjuade. Jag valde ut fem, samtliga i Stockholmsområdet.
Jag har nu också genomfört alla fem intervjuerna. Kvar är nu "bara" att skriva ned det jag samlat in i en för utomstående begriplig form.
Hittills är jag nog ganska klar med statistiken från enkätsvaren, och har skrivit rent tre av fem intervjuer. Nästa steg sedan är att skriva ett avsnitt med slutsatser och diskussioner. Därefter ska alla källor på plats, hänvisningar hit och dit, och så ska det korrläsas. Deadline är en 10:e; då ska arbetet in och vara färdigt att ventileras. Scary!
måndag 26 november 2012
tisdag 18 september 2012
Fler källor
Idag kom ännu ett paket från Adlibris med böcker:
I Uppsala Universitets kurs i "Datavetenskapens didaktik" är litteraturlistan kort; det konstateras att artiklar delas ut under kursen och i övrigt letas rätt på av eleverna. Spontant känns det som en kurs som borde vara obligatorisk på alla lärosäten där man utbildar programmeringslärare... En googling på "Datavetenskap didaktik" ger magert resultat; några direktlänkar till uppsatser.se och liknande, där resultaten inte heller imponerar. Det finns ett par uppsatser om specifika saker elever brukar tycka är svåra (objektorientering), men väldigt lite i någon för mig användbar riktning.
Jag gjorde en googlesökning på "programmeringsämnets historia" och hittade... den här bloggen. Och inget annat. Överhuvudtaget verkar det finnas väldigt lite skrivet om programmeringsämnet. Alltså får jag pussla lite; kanske ställa frågor till de jag intervjuar, kolla lite äldre styrdokument. När kom programmeringen till gymnasiet egentligen?
- Enkäten i praktiken, av Göran Ejlertsson
- Forskningsmetodikens grunder, av Runa Patel och Bo Davidson (som jag tydligen redan hade ett ex av)
- Att få svar, av Jav-Axel Kylén
I Uppsala Universitets kurs i "Datavetenskapens didaktik" är litteraturlistan kort; det konstateras att artiklar delas ut under kursen och i övrigt letas rätt på av eleverna. Spontant känns det som en kurs som borde vara obligatorisk på alla lärosäten där man utbildar programmeringslärare... En googling på "Datavetenskap didaktik" ger magert resultat; några direktlänkar till uppsatser.se och liknande, där resultaten inte heller imponerar. Det finns ett par uppsatser om specifika saker elever brukar tycka är svåra (objektorientering), men väldigt lite i någon för mig användbar riktning.
Jag gjorde en googlesökning på "programmeringsämnets historia" och hittade... den här bloggen. Och inget annat. Överhuvudtaget verkar det finnas väldigt lite skrivet om programmeringsämnet. Alltså får jag pussla lite; kanske ställa frågor till de jag intervjuar, kolla lite äldre styrdokument. När kom programmeringen till gymnasiet egentligen?
onsdag 12 september 2012
Beställt ännu mer litteratur...
I morgon ska jag hämta ut paketet jag beställde i förra veckan:
(Den sista där var då inte egentligen 100% relevant just för arbetet; det var mer en bok jag suktat efter ett tag och såg till att stoppa in när jag ändå beställde...)
Nu har jag nyss lagt en ny beställning:
För att sammanfatta de senaste veckornas insamlande så har jag nu alltså:
- Introduktion till samhällsvetenskaplig analys
- Forskningsmetodik
- Rapporter och uppsatser
- Den kvalitativa forskningsintervjun
- Typografisk Handbok
(Den sista där var då inte egentligen 100% relevant just för arbetet; det var mer en bok jag suktat efter ett tag och såg till att stoppa in när jag ändå beställde...)
Nu har jag nyss lagt en ny beställning:
För att sammanfatta de senaste veckornas insamlande så har jag nu alltså:
- Böcker om enkät- och undersökningsteknik
- Böcker om intervjuteknik
- Böcker om forskningsmetodik
- Källor om att intresse finns och leder till bättre lärande
- Källor om att elever är intresserade av elektroniska spel
- Källor om personer som testat använda spelprogrammering som pedagogiskt verktyg
- Källor om allmän programmeringsdidaktik och pedagogik
tisdag 11 september 2012
Artiklar om programmeringsdidaktik
Källa: Discovery
Sökord: "Programming didactics"
"A Study of Learning to Program from an Experiential Perspective" - verkar intressant, men jag verkar inte kunna ladda ner den.
"Programming by Example: A Powerful Paradigm to Support the Experimental Acquisition of Programming Skills" finns inte att ladda ner.
Stöter av en slump på "The role of programming paradigms in the first programming courses". Då sökte jag efter "Programming by example"-artikeln ovan på google. Verkar vara rätt bra just vad gäller uppspaltning av vad man egentligen förväntas lära sig. Verkar mappa ganska bra mot skolverkets kursplaner.
"Learning and Teaching Programming: A Review and Discussion" är också lovande. En sammanfattning av utmaningarna som möter lärare och elever vid programmeringsutbildning.
Sökord: "Programming pedagogy", filtrering "fulltext", "peer-reviewed", "academic journals", 2000-2012
"Exploring the effects of gender and learning styles on computer programming performance: implications for programming pedagogy" - Framför allt "learning styles" borde kunna vara intressant för mitt arbete. Vad är det för egenskaper hos elever som premieras av existerande utbildning?
"Roles of variables in three programming paradigms" verkar intressant, man jag lyckas inte hämta hem den.
Jag tror nästan att det här räcker, faktiskt.
Nästa steg nu är att samla ihop de artiklar jag inte lyckats få ner men vill ha, och be någon kamrat med fysisk tillgång till skolans databaser att plocka hem dem. Samtidigt: Beställa hem litteratur om att konstruera enkäter.
Sökord: "Programming didactics"
"A Study of Learning to Program from an Experiential Perspective" - verkar intressant, men jag verkar inte kunna ladda ner den.
"Programming by Example: A Powerful Paradigm to Support the Experimental Acquisition of Programming Skills" finns inte att ladda ner.
Stöter av en slump på "The role of programming paradigms in the first programming courses". Då sökte jag efter "Programming by example"-artikeln ovan på google. Verkar vara rätt bra just vad gäller uppspaltning av vad man egentligen förväntas lära sig. Verkar mappa ganska bra mot skolverkets kursplaner.
"Learning and Teaching Programming: A Review and Discussion" är också lovande. En sammanfattning av utmaningarna som möter lärare och elever vid programmeringsutbildning.
Sökord: "Programming pedagogy", filtrering "fulltext", "peer-reviewed", "academic journals", 2000-2012
"Exploring the effects of gender and learning styles on computer programming performance: implications for programming pedagogy" - Framför allt "learning styles" borde kunna vara intressant för mitt arbete. Vad är det för egenskaper hos elever som premieras av existerande utbildning?
"Roles of variables in three programming paradigms" verkar intressant, man jag lyckas inte hämta hem den.
Jag tror nästan att det här räcker, faktiskt.
Nästa steg nu är att samla ihop de artiklar jag inte lyckats få ner men vill ha, och be någon kamrat med fysisk tillgång till skolans databaser att plocka hem dem. Samtidigt: Beställa hem litteratur om att konstruera enkäter.
fredag 7 september 2012
Artiklar etc om spel
Ytterligare en hitta-artiklar-vända. Denna gång en Discoverysökning på "video games".
http://gangles.ca/2009/01/03/defining-video-games/ försöker definiera vad "video games" är. En blogg, men kan vara intressant som utgångspunkt.
"Work for play: Careers in video game development" presenterar lite olika jobb som hör ihop med speltillverkning.
"Video Games and Learning: Teaching and Participatory Culture in the Digital Age. Technology, Education--Connections (the TEC Series)" sägs bland annat handla om pedagogisk speldesign. Kolla in?
"Just a game after all: Violent video game exposure and time spent playing effects on hostile feelings, depression, and visuospatial cognition" - Ifall jag skulle behöva källa om att spelande av spel inte påverkar t.ex. aggression.
Ännu en Discoverysökning: "video game design education":
"Preparing Instructional Designers for Game-Based Learning: Part 1" handlar om precis det: hur man skulle kunna lära ut mjukvarudesign på ett sätt som ger oss folk som kan designa spel.
Det kanske räcker så.
http://gangles.ca/2009/01/03/defining-video-games/ försöker definiera vad "video games" är. En blogg, men kan vara intressant som utgångspunkt.
"Work for play: Careers in video game development" presenterar lite olika jobb som hör ihop med speltillverkning.
"Video Games and Learning: Teaching and Participatory Culture in the Digital Age. Technology, Education--Connections (the TEC Series)" sägs bland annat handla om pedagogisk speldesign. Kolla in?
"Just a game after all: Violent video game exposure and time spent playing effects on hostile feelings, depression, and visuospatial cognition" - Ifall jag skulle behöva källa om att spelande av spel inte påverkar t.ex. aggression.
Ännu en Discoverysökning: "video game design education":
"Preparing Instructional Designers for Game-Based Learning: Part 1" handlar om precis det: hur man skulle kunna lära ut mjukvarudesign på ett sätt som ger oss folk som kan designa spel.
Det kanske räcker så.
torsdag 6 september 2012
Artiklar om intresse
Idag gjorde jag min första sökning i databasen Discovery via Högskolan i Gävle. Eftersom jag tidigare stött på efternamnet Krapp i just intresseforskningssammanhang började jag med en sökning på "interest learning krapp". Jag hittade då:
Som synes borde alla dessa kunna vara relevanta, även om jag börjar oroa mig för att ha "för många" källor vad gäller just kopplingen intresse och inlärning. Men jag får väl sortera i värsta fall.
Sedan gjorde jag en bredare sökning, på bara "interest learning".
Först och främst märkte jag att flera texter från databasen ERIC inte fanns tillgängliga, t.e.x. den lovande "Is Interest Educationally Interesting? An Interest-Related Model of Learning".
Jag hittade däremot:
"Digital Storytelling: A Tool for Teaching and Learning in the YouTube Generation"
En annan intressant artikel jag nog ska skumma av rent personligt intresse är "The Myth of Learning Styles". Den menar kort sagt att det här med lärstilar är nonsens. Jag ser fram emot att dyka ner lite i resonemangen där.
Inte helt dålig skörd. Nästa steg: Mer direkt, datorspel och inlärning. Därefter allmän programmeringsdidaktik.
Jag borde också försöka hitta något mer än Koster att bygga en definition av "spel" på.
- "An educational–psychological conceptualisation of interest"
- "Interest and its contribution as a Mental resource for Learning "
- "Interest, motivation and learning: an educational-psychological perspective"
Som synes borde alla dessa kunna vara relevanta, även om jag börjar oroa mig för att ha "för många" källor vad gäller just kopplingen intresse och inlärning. Men jag får väl sortera i värsta fall.
Sedan gjorde jag en bredare sökning, på bara "interest learning".
Först och främst märkte jag att flera texter från databasen ERIC inte fanns tillgängliga, t.e.x. den lovande "Is Interest Educationally Interesting? An Interest-Related Model of Learning".
Jag hittade däremot:
- "Effects of topic interest and prior knowledge on text recall and annotation use in reading a hypermedia text in the L2" - även om den handlar om språk så kan den vara intressant.
- "Revisiting the Conceptualization, Measurement, and Generation of Interest"
- "Pedagogical affect, student interest, and learning performance"
"Digital Storytelling: A Tool for Teaching and Learning in the YouTube Generation"
En annan intressant artikel jag nog ska skumma av rent personligt intresse är "The Myth of Learning Styles". Den menar kort sagt att det här med lärstilar är nonsens. Jag ser fram emot att dyka ner lite i resonemangen där.
Inte helt dålig skörd. Nästa steg: Mer direkt, datorspel och inlärning. Därefter allmän programmeringsdidaktik.
Jag borde också försöka hitta något mer än Koster att bygga en definition av "spel" på.
måndag 3 september 2012
Källor kring speldesign i programmeringsdidaktik
Idag har jag letat efter forskning och andra källor kring det här med speldesign som element i programmeringsdidaktik. Jag har sökt i en del av de här källorna förut, men inte skrivit något blogginlägg om saken. Så jag tänkte söka rätt på samma källor som jag hittade då, och sen dumpa dem här for future reference.
Interweaving Game Design into Core CS Curriculum (Rankin, Gooch och Gooch) är en rapport från en "speldesignkurs" som givits; inklusive en hyfsat detaljerad kursplan och en utvärdering. Dessutom en massa källor som jag kan kolla upp. En del av dem handlar om saker jag helt klart bör kolla upp senare, t.ex. att det finns en skillnad mellan vad man lär sig i programmeringskurser och vad som behövs när man bygger spel, och att spel visat sig fungera bra inom andra ämnen. Dessutom källor jag bör kolla upp till tidigare "områden", t.ex. att "learning occurs in the
context of meaningful tasks".
Designing Computer Games to Introduce Programming to Children (Singh, Wei, Shanmugam, Gunasekaran, Dorairaj) handlar om ett försök att skapa datorspel som lär ut programmering till yngre barn. Inte helt relevant, men även här finns ett par bra källor. Boken Homo Ludens till exempel, känns som något jag borde försöka få tag på.
Games First pedagogy: Using Games and Virtual Worlds to Enhance Programming Education (Nordlinger, Phelps) är den första grejen jag hittar som känns riktigt klockren. Visserligen bara en PPT som fokuserar på ett specifikt projekt (MUPPETS... Tyvärr verkar deras hemsida nere. Synd! De utlovar "papers"...). På sidan 25 hittar jag en intressant siffra, som jag undrar var den kommer ifrån - användandet av verktyget Alice påstås ha höjt elevers betyg OCH gjort det mer sannolitk att de väljer nästa CS (Computer Science)-kurs. Dock! Det finns en referenslista. Ännu en genväg till Great Things.
Teaching the Nintendo generation to Program (Guzdal, Soloway) är på ytan en bra källa, men inte så värst vetenskaplig (trots referenslista).
Teaching with Games: The Minesweeper and Asteroids Experience (Becker) är en honest-to-god studie; någon som testat att lära ut programmering via speldesign. Bless you!
"Making sense of teaching methods in computing education" är en artikel jag nog borde leta rätt på. Av uppenbara skäl. Även om den är från 1999. Visst borde det väl finnas med modern programmeringsdidaktisk litteratur?
...och det är ungefär så mycket jag hittar det här svepet. Det finns säkerligen mer - jag ska ta ett par vändor i skolans artikeldatabaser och se vad jag hittar för spännande artiklar om pedagogik/didaktik och spelprogrammering.
Sen ska jag nog ta specifika sökvändor för programmeringsdidaktik i allmänhet, och programmeringsämnets historia i Sverige...
Interweaving Game Design into Core CS Curriculum (Rankin, Gooch och Gooch) är en rapport från en "speldesignkurs" som givits; inklusive en hyfsat detaljerad kursplan och en utvärdering. Dessutom en massa källor som jag kan kolla upp. En del av dem handlar om saker jag helt klart bör kolla upp senare, t.ex. att det finns en skillnad mellan vad man lär sig i programmeringskurser och vad som behövs när man bygger spel, och att spel visat sig fungera bra inom andra ämnen. Dessutom källor jag bör kolla upp till tidigare "områden", t.ex. att "learning occurs in the
context of meaningful tasks".
Designing Computer Games to Introduce Programming to Children (Singh, Wei, Shanmugam, Gunasekaran, Dorairaj) handlar om ett försök att skapa datorspel som lär ut programmering till yngre barn. Inte helt relevant, men även här finns ett par bra källor. Boken Homo Ludens till exempel, känns som något jag borde försöka få tag på.
Games First pedagogy: Using Games and Virtual Worlds to Enhance Programming Education (Nordlinger, Phelps) är den första grejen jag hittar som känns riktigt klockren. Visserligen bara en PPT som fokuserar på ett specifikt projekt (MUPPETS... Tyvärr verkar deras hemsida nere. Synd! De utlovar "papers"...). På sidan 25 hittar jag en intressant siffra, som jag undrar var den kommer ifrån - användandet av verktyget Alice påstås ha höjt elevers betyg OCH gjort det mer sannolitk att de väljer nästa CS (Computer Science)-kurs. Dock! Det finns en referenslista. Ännu en genväg till Great Things.
Teaching the Nintendo generation to Program (Guzdal, Soloway) är på ytan en bra källa, men inte så värst vetenskaplig (trots referenslista).
Teaching with Games: The Minesweeper and Asteroids Experience (Becker) är en honest-to-god studie; någon som testat att lära ut programmering via speldesign. Bless you!
"Making sense of teaching methods in computing education" är en artikel jag nog borde leta rätt på. Av uppenbara skäl. Även om den är från 1999. Visst borde det väl finnas med modern programmeringsdidaktisk litteratur?
...och det är ungefär så mycket jag hittar det här svepet. Det finns säkerligen mer - jag ska ta ett par vändor i skolans artikeldatabaser och se vad jag hittar för spännande artiklar om pedagogik/didaktik och spelprogrammering.
Sen ska jag nog ta specifika sökvändor för programmeringsdidaktik i allmänhet, och programmeringsämnets historia i Sverige...
söndag 2 september 2012
Läsning och skissande...
Idag har jag läst ett exempel-examensarbete. Det var bara på 10 poäng visserligen, men det var ändå bra att få en mer konkret bild av hur det är tänkt att se ut.
I förrgår beställde jag den litteratur som ska höra till examensarbeteskursen plus lite extra om metod och liknande. Metodkapitlet behöver litteratur. Under veckan ska jag försöka hitta lite bra litteratur om utformning av enkäter, så jag får lite mer att gå efter där.
Jag har börjat fylla ut arbetsdokumentet med punkter som senare ska förvandlas till text med källor.
I morgon ska jag göra nya försök att söka rätt på källor om programmeringsdidaktik. Dels i allmänhet, men också specifikt om spelmakande. I den mån sådan litteratur finns...
Jag ska nog också börja försöka rota i programmeringsämnets historia. Hur länge det funnits som ämne, hur utbildningen för att bli lärare i datorämnen sett ut. Det tycker man väl att det borde finnas litteratur om? Eller?
I förrgår beställde jag den litteratur som ska höra till examensarbeteskursen plus lite extra om metod och liknande. Metodkapitlet behöver litteratur. Under veckan ska jag försöka hitta lite bra litteratur om utformning av enkäter, så jag får lite mer att gå efter där.
Jag har börjat fylla ut arbetsdokumentet med punkter som senare ska förvandlas till text med källor.
I morgon ska jag göra nya försök att söka rätt på källor om programmeringsdidaktik. Dels i allmänhet, men också specifikt om spelmakande. I den mån sådan litteratur finns...
Jag ska nog också börja försöka rota i programmeringsämnets historia. Hur länge det funnits som ämne, hur utbildningen för att bli lärare i datorämnen sett ut. Det tycker man väl att det borde finnas litteratur om? Eller?
torsdag 30 augusti 2012
Uppstyrning och förändringar
Idag fick jag klart för mig att jag i själva verket inte alls ska, som jag trodde, ventilwera den här uppsatsen i oktober. Det är först i terminens slut det ska göras. Det passar mig utmärkt, eftersom det betyder att lejonparten av arbetet jag förläggas i mitten av terminen, då min övriga arbetsbelastning är som lägst.
Samtidigt betyder det såklart att det kommer att ställas högre krav på arbetet; det är dubbelt så många poäng det rör sig om (30 istf 15). Jag kommer att försöka ha löpande diskussioner med min handledare så att mitt arbete inte riskerar ett F eller Fx; ett E nöjer jag mig dock med.
Idag har jag skaffat mig tillgång till kursens sida på Blackboard, så nu kan jag läsa exempeluppsatser, kolla APA-riktlinjer och kolla vilken kurslitteratur som gäller. Mycket bra! Dessutom har jag byggt ett dokumentskelett utifrån en uppsatsmall jag fick från min handledare. Tanken är att jag ska börja fylla ut under rubrikerna, först och främst med listor, som sedan förvandlas till löptext. Jag trivs bäst med att bygga listor först, med varje poäng eller bit data på en ny rad. Det ger en tydlig struktur och överblick. Nästa steg för mig är att beställa kurslitteratur och börja fylla på "skelettet" med sådant jag hittills kommit fram till.
Samtidigt betyder det såklart att det kommer att ställas högre krav på arbetet; det är dubbelt så många poäng det rör sig om (30 istf 15). Jag kommer att försöka ha löpande diskussioner med min handledare så att mitt arbete inte riskerar ett F eller Fx; ett E nöjer jag mig dock med.
Idag har jag skaffat mig tillgång till kursens sida på Blackboard, så nu kan jag läsa exempeluppsatser, kolla APA-riktlinjer och kolla vilken kurslitteratur som gäller. Mycket bra! Dessutom har jag byggt ett dokumentskelett utifrån en uppsatsmall jag fick från min handledare. Tanken är att jag ska börja fylla ut under rubrikerna, först och främst med listor, som sedan förvandlas till löptext. Jag trivs bäst med att bygga listor först, med varje poäng eller bit data på en ny rad. Det ger en tydlig struktur och överblick. Nästa steg för mig är att beställa kurslitteratur och börja fylla på "skelettet" med sådant jag hittills kommit fram till.
fredag 24 augusti 2012
Källor kring ungdomar och spelande
Ok, vi har belagt att intresse underlättar lärande. Vilka källor finns då för att ungdomar är intresserade av datorspel? Av datorspelsmakande?
Problemet jag genast stöter på är att de källor som finns slår mig som mer grundade i branschen, i det kommersiella, snarare än i forskning utförd av universitet.
Vi har till exempel http://dataspelsbranschen.se/nyheter/2010/6/2/dataspel-aer-en-folkroerelse-%E2%80%93-81-procent-spelar-i-sverige.aspx där branschorganisationen dataspelsbranschen visar upp siffror.
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/340_ibar2010.pdf verkar vara en källa kopplad delvis till Göteborgs Universitet, och Nordicom verkar sannerligen vara en mer seriös källa. Där ser det ut som att omkring 70% av pojkarna och 31% av tjejerna spelar datorspel en genomsnittlig vecka. Det har varierat lite mellan 2007 och 2012, men generellt är siffrorna stabila mellan 2007 och 2010.
Jag undrar hur det ser ut som man skulle plocka ut enbart gymnasieungdomar.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:273980 undersöker gymnasieungdomar, men urvalet är väldigt speciellt; det rör sig om "särskillt datorintresserade" ungdomar vid ett specifikt gymnasium. Antalet elever som säger sig spela mer än 0-2 timmar i veckan är 94%. Från den uppsatsen får jag dock några källor att kolla närmare på:
Dessutom ett par metodböcker som nog inte vore så dumma:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10254/ExarbeteMJ.pdf?sequence=1 ser jag i förbigående, men den handlar ju bara om användandet av spel - inte användandet av speltillverkning.
http://www.ungdomsstyrelsen.se/order_item/0,2568,,00.html?itemId=4028e59516c824380116c8258b340002 innehåller siffror från 2006, som är ganska intressanta: ser man i ett lite längre perspektiv så hittar man c:a 30% högaktiva spelare, men också bara 30% som aldrig spelar.
En annan lovande källa för senare är helt klart http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:306333, som undersökt "pedagogers och vuxna auktoritetsfigurers syn på dator/tv-spelande hos ungdomar" - helt klart något när jag diskuterar förklaringsmodeller.
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:142745 undersöker elevers upplevelse av effekten av att spela datorspel; ganska tangentiellt för mitt eget arbete och dessutom inte så värst väl utförd. Den blandar ihop effekter med elevernas upplevelse av effekterna - att eleverna upplever sig ha blivit bättre på engelska genom att spela spel betyder ju inte att eleverna faktiskt blivit bättre!
SCB's Barn-Ulf (http://www.scb.se/Pages/ProductTables____261123.aspx) visar återigen ett ganska litet mått - 24% av pojkarna och 3% av flickorna i den ålder som är intressant för mig spelar datorspel minst tre timmar per dag. Ett för mig fullständigt värdelöst mått; jag vill ju komma åt casualspelandet också, där tjejerna dominerar. Jag vill komma åt de som spelar nån gång i veckan, ett par minuter åt gången... Alla som spelar Wordfeud eller liknande, t.ex.
https://www.jyu.fi/erillis/agoracenter/julkaisut/kirjat/pelaajabarometri2010 refereras i någon skrift om riskerna med spelberoende, men eftersom den är på finska är den helt oanvändbar för mig (eftersom jag inte kan finska).
Ungdomsbarometern (http://www.ungdomsbarometern.se/veckans-siffra/v-21-sa-manga-tjejer-spelar-spel-pa-sin-smartphone/) anger att 78% av tjejerna och 76% av killarna spelar regelbundet mobilspel.
Det kanske räcker så? Både Nordicom och Ungdomsbarometern tycks ju hitta siffror kring 70% för ungdomars intresse för datorspel. Jag undrar om jag framöver ska försöka hitta lite källor om andra fritidsintressen; hur många är intresserade av t.ex. sport?
Men; dagens arbete gällde källor som belade att ungdomar är intresserade av spel. Och även om jag inte är helt nöjd tror jag att jag får låta mig nöja såhär.
Problemet jag genast stöter på är att de källor som finns slår mig som mer grundade i branschen, i det kommersiella, snarare än i forskning utförd av universitet.
Vi har till exempel http://dataspelsbranschen.se/nyheter/2010/6/2/dataspel-aer-en-folkroerelse-%E2%80%93-81-procent-spelar-i-sverige.aspx där branschorganisationen dataspelsbranschen visar upp siffror.
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/340_ibar2010.pdf verkar vara en källa kopplad delvis till Göteborgs Universitet, och Nordicom verkar sannerligen vara en mer seriös källa. Där ser det ut som att omkring 70% av pojkarna och 31% av tjejerna spelar datorspel en genomsnittlig vecka. Det har varierat lite mellan 2007 och 2012, men generellt är siffrorna stabila mellan 2007 och 2010.
Jag undrar hur det ser ut som man skulle plocka ut enbart gymnasieungdomar.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:273980 undersöker gymnasieungdomar, men urvalet är väldigt speciellt; det rör sig om "särskillt datorintresserade" ungdomar vid ett specifikt gymnasium. Antalet elever som säger sig spela mer än 0-2 timmar i veckan är 94%. Från den uppsatsen får jag dock några källor att kolla närmare på:
Papastergiou, M. (2009). Digital Game-Based Learning in high school Computer Science education: Impact on educational effectiveness and student motivation. Computers & Education, 52, 1–12
Linderoth, J. (2004). Datorspelandets mening – Bortom idén om den interaktiva
illusionen. Göteborg: Göteborgs Universitet
Dessutom ett par metodböcker som nog inte vore så dumma:
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10254/ExarbeteMJ.pdf?sequence=1 ser jag i förbigående, men den handlar ju bara om användandet av spel - inte användandet av speltillverkning.
http://www.ungdomsstyrelsen.se/order_item/0,2568,,00.html?itemId=4028e59516c824380116c8258b340002 innehåller siffror från 2006, som är ganska intressanta: ser man i ett lite längre perspektiv så hittar man c:a 30% högaktiva spelare, men också bara 30% som aldrig spelar.
En annan lovande källa för senare är helt klart http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:306333, som undersökt "pedagogers och vuxna auktoritetsfigurers syn på dator/tv-spelande hos ungdomar" - helt klart något när jag diskuterar förklaringsmodeller.
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:142745 undersöker elevers upplevelse av effekten av att spela datorspel; ganska tangentiellt för mitt eget arbete och dessutom inte så värst väl utförd. Den blandar ihop effekter med elevernas upplevelse av effekterna - att eleverna upplever sig ha blivit bättre på engelska genom att spela spel betyder ju inte att eleverna faktiskt blivit bättre!
SCB's Barn-Ulf (http://www.scb.se/Pages/ProductTables____261123.aspx) visar återigen ett ganska litet mått - 24% av pojkarna och 3% av flickorna i den ålder som är intressant för mig spelar datorspel minst tre timmar per dag. Ett för mig fullständigt värdelöst mått; jag vill ju komma åt casualspelandet också, där tjejerna dominerar. Jag vill komma åt de som spelar nån gång i veckan, ett par minuter åt gången... Alla som spelar Wordfeud eller liknande, t.ex.
https://www.jyu.fi/erillis/agoracenter/julkaisut/kirjat/pelaajabarometri2010 refereras i någon skrift om riskerna med spelberoende, men eftersom den är på finska är den helt oanvändbar för mig (eftersom jag inte kan finska).
Ungdomsbarometern (http://www.ungdomsbarometern.se/veckans-siffra/v-21-sa-manga-tjejer-spelar-spel-pa-sin-smartphone/) anger att 78% av tjejerna och 76% av killarna spelar regelbundet mobilspel.
Det kanske räcker så? Både Nordicom och Ungdomsbarometern tycks ju hitta siffror kring 70% för ungdomars intresse för datorspel. Jag undrar om jag framöver ska försöka hitta lite källor om andra fritidsintressen; hur många är intresserade av t.ex. sport?
Men; dagens arbete gällde källor som belade att ungdomar är intresserade av spel. Och även om jag inte är helt nöjd tror jag att jag får låta mig nöja såhär.
torsdag 23 augusti 2012
Källor kring intresse och inlärning
Idag har jag sökt efter källor som belägger ett av mina samband - det om intresse kontra inlärning. Det jag vill kunna säga är att 1) elever är intresserade av spel (och spelmakande), och 2) intresse är något som ökar inlärningen. Det senare är ju ganska okontroversiellt, men jag gillar att kunna backa upp mina påståenden.
Mitt första fynd är den här:
http://www.unco.edu/cebs/psychology/kevinpugh/motivation_project/resources/ainley_etal02.pdf
Inte primärt i sig själv, utan för sina referenser. Såhär skriver Ainley:
Snabb utsortering:
Från källförteckningen:
Men; med Ainley, Hidi, Krapp och Renningers diverse publikationer har jag i varje fall fyra källor till det här med intresse. Jag har inte hittat något som säger att intresse inte är viktigt för inlärning; det hade varit trevligt att ta med isf.
Nå; jag känner att jag fått ut ungefär vad jag hoppats på. Jag har två större områden kvar; jag vill dels ha källor om ungdomars spelintresse, dels källor om pudelns kärna; spelmakande i programmeringsinlärningskontext
I ett senare skede kommer jag också att behöva källor som visar att specifika programmeringskunskaper kan läras ut via spel, men det kommer efter intervjuerna - när jag vet vilka kunskaper lärarna säger att de lär ut.
Nå, det var typ vad jag kom på att skriva just idag. Förhoppningsvis kommer det mer i morgon!
Mitt första fynd är den här:
http://www.unco.edu/cebs/psychology/kevinpugh/motivation_project/resources/ainley_etal02.pdf
Inte primärt i sig själv, utan för sina referenser. Såhär skriver Ainley:
It has been widely noted in the literature that after decades of neglect, the concept of interest has been revived by investigators (Hidi, 1990; Krapp, 1999; Krapp, Hidi, & Renninger, 1992). Interest has a strong influence on individuals’ cognitive and affective functioning (Ainley, 1998; Renninger, 2000; Renninger & Wozniak, 1985; Schiefele, 1996; Schiefele, Krapp, & Winteler, 1992). Whereas some motivational concepts such as task value (e.g., Wigfield & Eccles, 1992), self-efficacy (e.g., Bandura, 1986; Zimmerman, 1989), and achievement goals (e.g., Ames, 1992; Dweck, 1986; Dweck & Leggett, 1988; Harackiewicz & Elliot, 1993) focus on individuals’ beliefs and cognitive representations, interest has been conceptualized both as an individual predisposition and as a psychological state. This psychological state is characterized by focused attention, increased cognitive and affective functioning, and persistent effort.
Snabb utsortering:
- Hidi 1990
- Krapp 1999
- Krapp, Hidi & Renninger 1992
- Ainley 1998
- Renninger 2000
- Renninger & Wozniak 1985
- Schiefele 1996
- Shiefele, Krapp & Winteler 1992
Från källförteckningen:
- Hidi, S. (1990). Interest and its contribution as a mental resource for learning. Review of Educational Research, 60, 549–571.
- Krapp, A. (1999). Interest, motivation and learning: An educational-sychological perspective. European Journal of Psychology of Education, 14, 23–40.
- Krapp, A., Hidi, S., & Renninger, A. (1992). Interest, learning and development.
In K. A. Renninger, S. Hidi, & A. Krapp (Eds.), The role of interest in learning and development (pp. 3–25). Hillsdale, NJ: Erlbaum.
Men; med Ainley, Hidi, Krapp och Renningers diverse publikationer har jag i varje fall fyra källor till det här med intresse. Jag har inte hittat något som säger att intresse inte är viktigt för inlärning; det hade varit trevligt att ta med isf.
Nå; jag känner att jag fått ut ungefär vad jag hoppats på. Jag har två större områden kvar; jag vill dels ha källor om ungdomars spelintresse, dels källor om pudelns kärna; spelmakande i programmeringsinlärningskontext
I ett senare skede kommer jag också att behöva källor som visar att specifika programmeringskunskaper kan läras ut via spel, men det kommer efter intervjuerna - när jag vet vilka kunskaper lärarna säger att de lär ut.
Nå, det var typ vad jag kom på att skriva just idag. Förhoppningsvis kommer det mer i morgon!
EDIT: Naturligtvis ska jag också kolla in Deweys "
onsdag 22 augusti 2012
Första inlägget...
Så; då var en av dagens attgörasaker avklarad - en blogg!
För att förklara en smula:
Jag sitter just nu och läser litteratur inför och arbetar på mitt examensarbete. Jag har pluggat till gymnasielärare av och till sedan 2002... så det ska bli otroligt skönt att bli klar.
Lite senare hoppas jag kunna gå in lite mer i detalj på min projektplan, men i korthet handlar mitt arbete om programmeringsdidaktik. Mer exakt tänkte jag undersöka:
Min grundtes är, vilket kanske framkom ovan, att det finns en stor outnyttjad potential i spel och spelutveckling. Jag tror också att väldigt mycket av anledningen till varför spel inte används mer mycket handlar om att lärare saknar egna erfarenheter av och intresse för spel, framför allt som pedagogiskt instrument. Jag är inte ute efter att demonisera lärare, utan vill snarare peka på behovet av förnyelse, vidareutbildning, och av att ta datorspel på allvar. Det finns en tendens bland många vuxna som arbetar med eller har egna ungdomar att endast se datorspel som något problematiskt. Jag vill se den kreativa potentialen.
På den här bloggen tänkte jag skriva vad jag gör. Mest för min egen skull, så att jag får en känsla av att röra mig framåt, av att arbetet går vidare och att få saker gjorda.
Just nu samlar jag litteratur, som jag tänkte försöka läsa så snart jag kan. Jag ska också påminna min handledare om att han skulle skicka mall och riktlinjer jag av någon anledning inte fått (trassel vid kursregistreringen...). Tanken är att åtminstone ha ett hum om var jag kan hitta belägg för kopplingen datorspelsmakande->resultat, antingen direkt (t.ex. utvärderade projekt eller forskning som visar att elever lärt sig mer) eller indirekt (elever är intresserade av spel, intresse leder till bättre resultat).
Senare behöver jag också belägga att de kunskaper som ingår i kurserna kan läras ut med hjälp av spel. Det borde vara ganska lätt; bara att visa på lite olika spelprogrammeringsböcker där specifika operationer eller syntax används för att lösa problem. Lätt som en plätt... Eller?
För att förklara en smula:
Jag sitter just nu och läser litteratur inför och arbetar på mitt examensarbete. Jag har pluggat till gymnasielärare av och till sedan 2002... så det ska bli otroligt skönt att bli klar.
Lite senare hoppas jag kunna gå in lite mer i detalj på min projektplan, men i korthet handlar mitt arbete om programmeringsdidaktik. Mer exakt tänkte jag undersöka:
- Huruvida innehållet i kurserna Programmering A (lpf94) och Programmering 1 (gy11) skulle kunna läras ut genom att man låter elever göra spel.
- Huruvida detta borde öka elevernas intresse och resultat (kopplingen intresse->lärande och sedan elevers intresse för datorspel).
- Vilken erfarenhet av och inställning till spel gymnasielärare i programmering har.
Min grundtes är, vilket kanske framkom ovan, att det finns en stor outnyttjad potential i spel och spelutveckling. Jag tror också att väldigt mycket av anledningen till varför spel inte används mer mycket handlar om att lärare saknar egna erfarenheter av och intresse för spel, framför allt som pedagogiskt instrument. Jag är inte ute efter att demonisera lärare, utan vill snarare peka på behovet av förnyelse, vidareutbildning, och av att ta datorspel på allvar. Det finns en tendens bland många vuxna som arbetar med eller har egna ungdomar att endast se datorspel som något problematiskt. Jag vill se den kreativa potentialen.
På den här bloggen tänkte jag skriva vad jag gör. Mest för min egen skull, så att jag får en känsla av att röra mig framåt, av att arbetet går vidare och att få saker gjorda.
Just nu samlar jag litteratur, som jag tänkte försöka läsa så snart jag kan. Jag ska också påminna min handledare om att han skulle skicka mall och riktlinjer jag av någon anledning inte fått (trassel vid kursregistreringen...). Tanken är att åtminstone ha ett hum om var jag kan hitta belägg för kopplingen datorspelsmakande->resultat, antingen direkt (t.ex. utvärderade projekt eller forskning som visar att elever lärt sig mer) eller indirekt (elever är intresserade av spel, intresse leder till bättre resultat).
Senare behöver jag också belägga att de kunskaper som ingår i kurserna kan läras ut med hjälp av spel. Det borde vara ganska lätt; bara att visa på lite olika spelprogrammeringsböcker där specifika operationer eller syntax används för att lösa problem. Lätt som en plätt... Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)